Trallen är det du ser och går på i decennier, så valet är värt en stunds eftertanke. Tre saker spelar roll: träslaget, dimensionen och hur brädorna läggs.

Träslag

• Tryckimpregnerad furu är standardvalet: billigast, finns överallt och håller länge i markkontaktklass. Grånar vackert eller oljas.
• Sibirisk lärk klarar sig utan impregnering tack vare naturlig kådhalt, och har varmare lyster. Dyrare och något hårdare att skruva.
• Komposit är underhållsfritt och flisfritt men kostar mest, och kräver ofta tätare regelavstånd, kontrollera tillverkarens anvisning.

Dimension och läggning

Vanliga dimensioner är 22×95, 28×120, 28×145 och 34×145 mm. Smala brädor ger ett tätare, mer klassiskt golv medan breda ger färre springor och snabbare läggning. Grövre trall tillåter dessutom glesare reglar, så dimensionsvalet påverkar hela underkonstruktionens kostnad, mer om det i guiden om plintar och reglar. Standardlängder är 3,6, 4,2, 4,8 och 5,4 meter. Skarvar ska alltid hamna mitt över en regel, och läggs snyggast i förband så att skarvarna inte hamnar på rad.

Detaljer som lyfter helheten

• Läggriktning. Brädor som löper från huset och utåt förstärker djupet; brädor längs fasaden breddar. Diagonal läggning är effektfullt men ger mer spill.
• Läggordning. Börja vid den synliga ytterkanten och arbeta in mot huset, så hamnar en eventuell klyvd bräda dolt vid fasaden i stället för längst ut vid kanten.
• Kantfris. En ram av brädor runt altanens kant ger ett byggt-på-riktigt-intryck och döljer ändträet.
• Skruvlinjer. Raka skruvlinjer över hela golvet syns mer än man tror, snöre eller skruvmall lönar sig.